December

Jaha då var vi i den månaden då vi faktiskt ska åka hem.Om 18 dagar har jag nu landat hemma i Sverige och är påväg hem till Linkan.....Hmm, ingen nyhet att jag inte inte inte alls vill åka hem.Som jag sagt så många gånger så saknar jag alla där hemma någon ofantligt mycket, så mycket så det inte ens går förklara i ord hur mycket, men jag vill inte åka.När jag for fram och tillbaka mellan Linköping och Karlstad hade jag känslan av rotlöshet, jag visste inte riktigt vart jag hörde hemma.Just nu är London hemma för mig. Det enda som hindrar det från att kännas som hemma ändå in i hjärtat är bristen på mina nära och kära hemifrån.

Förvirringen kring vad jag kommer komma hem till är också ganska påtaglig. Jag vill att allt ska vara precis som det var när jag åkte därifrån, för jag har aldrig mått så bra i Linköping som jag gjorde den här sommaren.Det var utan tvekan den bästa sommaren i hela mitt liv.Många nya människor kom in i mitt liv och gamla kontakter återfanns.Jag levde livet.Mina gamla och en hel del nya vänner vet jag kommer finnas där, men det finns även de som det är frågetecken kring.Jag önskar så att det blir bra.Jag önskar det så.

Ikväll är jag ensam hemma. Har varit över hos Victor och J.C nån timma nu, och vi ska tillsammans gå och möta upp Maria från tunnelbanan när hon kommer från skolan.Efter gårdagens händelse är vi strängt förbjudna från många håll att gå ensamna när det är mörkt.Väldigt skönt att ha grabbarna bredvid här.Tyvärr måste de kanske lämna oss senare ikväll,pga att de inte kan betala hyran efter att ha blivit bestulna, men vi hoppas på att vår hyresvärd kan visa lite sympati och låta de betala när de fått lön...håll tummarna!!